Syftet med vÄr studie var att studera trÀdgÄrdsterapins roll i mÀnniskors tillfrisknande frÄn stressrelaterad ohÀlsa. Studiens frÄgestÀllningar var: (1) vilka faktorer beskrivs som stressreducerande i natur och trÀdgÄrd? (2) pÄ vilket sÀtt kan personer med stressrelaterad ohÀlsa bli hjÀlpta genom trÀdgÄrdsterapi? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ metod med hjÀlp av en kunskapsöversikt. VÄra analysverktyg har varit KASAM och Coping.Slutsatsen av studien Àr att trÀdgÄrd och natur kan stÀrka ÄterhÀmtningsprocessen för mÀnniskor med stressrelaterad ohÀlsa. TrÀdgÄrd och natur kan bidra med stressreducerande faktorer som gör att ÄterhÀmtningen pÄskyndas och stÀrks, sÄsom att hitta lugn, kÀnna trygghet och fÄ utrymme för reflektion.

I dagens stressade samhÀlle finns det behov av stressreducerande verktyg och mindfulness Àr pÄ frammarsch inom mÀnniskovÄrdande yrken. Detta vÀckte vÄrt intresse för att undersöka om mindfulness kan vara ett verktyg för oss som blivande socionomer att ta med sig ut i arbetslivet. VÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har varit om förhÄllningssÀttet mindfulness kan vara till hjÀlp i stressreducerande syfte för personal som arbetar med mÀnniskor och om förhÄllningssÀttet kan ha betydelse i det professionella mötet. Vi har utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv utfört fem kvalitativa forskningsintervjuer med personal inom socialt/terapeutiskt arbete. Intervjupersonerna har berÀttat om hur mindfulness, vars ursprung Àr frÄn österlÀndsk filosofi, har blivit en del av deras livsvÀrld.

Det hÀr examensarbetet utforskar spel som redskap för stresshantering och avslappning. Jag undersöker vilka stressreducerande moment frÄn verkligheten som skulle kunna passa i ett spel, hur de kan implementeras, och vilken effekt de kan tÀnkas ha i virtuell form. För att avgöra vilka moment som kunde vara lÀmpliga gjorde jag en litteraturstudie och en pilotundersökning. I mitt praktiska arbete utforskade jag hur dessa kan implementeras i en virtuell miljö. Jag skrev en spelidé och gjorde en samling skisser som jag skapade en interaktiv presentation av.

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress pÄ arbetsplatsen Àr sjuksköterskor och det kan dÀrför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 Är pÄ en hematologiavdelning pÄ Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet frÄn intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder pÄ att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, sÄ som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen pÄ avdelningen, tung arbetsbelastning och Àven arbetsrelaterade krav. Det visade sig Àven finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande pÄ arbetsplatsen sÄ som stöd och möjlighet att pÄverka arbetsförhÄllandena.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om den stressreducerande drycken NOA relaxation, innehÄllande L-theanin och Citronmeliss, har nÄgon fysiologisk samt psykologisk effekt pÄ kvinnliga ishockeyspelare vid konsumtion. Studien undersökte Àven hur ishockeyspelarnas prestationsförmÄga vid kognitiva datortester pÄverkades vid intag av NOA relaxation. Hypotesen för denna studie Àr att drycken NOA relaxation har en lugnande, fokusgivande samt stressreducerande effekt bÄde psykologiskt och fysiologiskt pÄ deltagarna.MetodI studien har 7 kvinliga ishockeyspelare deltagit. Deltagarna antingen studerade eller var arbetslösa, Äldersspann mellan 17 till 22 Är (medelÄlder 20). Tre stycken testtillfÀllen utfördes, det första tillfÀllet dÄ deltagarna enbart fick pröva pÄ de kognitiva datortesterna.

Ett akut stressvar Àr nödvÀndigt för överlevnad, men nÀr stress blir kronisk kan problem uppstÄ. Kronisk stress leder till en mÀngd fysiologiska och kÀnslomÀssiga effekter som Àr negativa för djuret och dess omgivning. Feromoner Àr kroppsegna doftsignaler som anvÀnds av de flesta dÀggdjur för kommunikation och revirmarkering. Dessa kan tillverkas syntetiskt och anvÀndas för att behandla stressrelaterade problem hos bland annat katter. Fem olika ansiktsferomoner frÄn katt har isolerats. TvÄ av dessa ? fraktion F3 och F4 ? har kÀnda anvÀndningsomrÄden inom veterinÀrmedicin. F3 anvÀnds av katten för ansiktsmarkeringar i det egna reviret och kan nyttjas för att skapa en tryggare miljö för katten i olika situationer dÀr risk för stress föreligger.

Bakgrund: Hypertoni Àr en vanlig folksjukdom i dagens samhÀlle och en vanlig riskfaktor för utveckling av bland annat kardiovaskulÀra, cerebrovaskulÀra och renala sjukdomar. Stress uppkommer vid fysiska och psykiska pÄfrestningar och ökar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet i kroppen. LÄngvarig stress Àr en riskfaktor för att utveckla hypertoni. Livskvalitet Àr en subjektiv upplevelse som innefattar bland annat personers uppfattning av fysisk och psykisk hÀlsa, sociala relationer samt förvÀntningar och mÄl. Yoga Àr en trÀningsform som Àr kÀnd för sin stressreducerande effekt och hÀlsofrÀmjande innebörd.

Det hÀr examensarbetet har fokuserat pÄ betydelsen av gröna miljöer för stressade mÀnniskor i stadsmiljö. Flera vetenskapliga studier som presenteras i detta arbete visar att de gröna miljöerna Àr positiva för mÀnniskors hÀlsa och kan fungera stressreducerande. Det finns Àven indikationer pÄ att gröna miljöer sÀnker vÄr stressnivÄ mer Àn bebyggda miljöer. Studierna visar ocksÄ att utformningen och innehÄllet i grönytan har betydelse för hur restorativ miljön Àr.  NÀr man gestaltar en grön miljö med funktionen att reducera stress hos besökaren bör man tÀnka pÄ sÄvÀl besökarens stressnivÄ, ytans form, storlek som innehÄll. I denna studie ges en rad konkreta gestaltningsrekommendationer.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att undersöka om elever upplever stress i samband med sina studier. Vi Àr Àven intresserade av att se om avslappningsövningar pÄ skoltid kan sÀnka upplevd stress. Undersökningen kommer Àven att genomföras sÄ att data kan analyseras ur ett genusperspektiv. Detta syfte har undersökts utifrÄn dessa frÄgestÀllningar:Hur ser stressnivÄerna ut för denna population jÀmfört med nationella nivÄer?Vilken effekt har avslappningsövningar pÄ elevernas upplevda stressnivÄer?Hur skiljer sig resultaten mellan flickor och pojkar? Metod Studien har genomförts som en kvantitativ undersökning, en kombinerad tvÀrsnitt- och kvasiexperimentell studie, dÀr insamlingen av data skett genom tvÄ stycken enkÀtundersökningar i tre klasser samt ett kvasiexperiment i tvÄ av dessa.

I urbana miljöer har antalet stressrelaterade sjukdomar ökat. En healing garden eller rehabiliteringstrÀdgÄrd Àr speciellt designad för att minska stress och öka ÄterhÀmtning. Syftet med arbetet Àr att identifiera de stressreducerande designprinciperna för en healing garden och undersöka hur de kan anvÀndas i en omgestaltning av en stressig plats i staden för att dÀmpa stress och möjliggöra ÄterhÀmtning för besökarna. Arbetet avgrÀnsas till helande trÀdgÄrdar med syfte att motverka stress. Det finns inget svar pÄ varför en vistelse i en helande trÀdgÄrd har en ÄterhÀmtande effekt men det finns studier som visar att de har det. Olika teorier presenteras, bland annat att vi mÀnniskor evolutionÀrt sett Àr mer anpassade till ett liv i naturen och att det dÀrmed har en lugnande effekt. En annan teori Àr att vÀlmÄende kommer som följd av aktivitet i trÀdgÄrden. Vi valde att omgestalta Uppsala Resecentrum eftersom det Àr en plats dÀr mÄnga mÀnniskor dagligen passerar och som vi upplever som stressig.

Stressrelaterade problem i arbetslivet anses vara den vanligaste orsaken till arbetsbesvÀr. Inomgruvsektorn kan ökad stress leda till psykiska symptom. Studien utgÄr frÄn QPSNordic (GeneralNordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work) + 34's enkÀtmaterial ochundersöker skillnad i skattning mellan en grupp anstÀllda och entreprenörers (n=25) psykosocialaarbetsmiljö av relevans för stress. Analysen utgÄr frÄn enkÀtmaterialets itemnivÄ. En signifikantskillnad pÄvisades dÀr gruppen LKAB - anstÀllda skattade högre inom kategorinorganisationskultur samt förutsÀgbarhet i arbetet och entreprenörsgruppen inom kategorinarbetskrav.

Nolén, Kristina (2015). Ingen stÄr i kö direkt! Skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning. (There are no takers! School Staffs Experience of Work Related Stress in Teaching Pupils with Autism and Learning Disability). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄdet för föreliggande examensarbete Àr skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning. Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning genom att beskriva, tolka och förstÄ skolpersonals upplevelser samt organisationen av det specialpedagogiska arbetet vid nÄgra grundsÀr- och gymnasiesÀrskolor. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka upplevelser av stress uttrycks av skolpersonal?, Hur pÄverkar relationella aspekter skolpersonalens upplevelse av stress i undervisningen?, Vilket stöd finns och vilket stöd efterfrÄgar skolpersonalen? samt hur upplever skolpersonalen att undervisningen och relationen till eleverna pÄverkas av arbetsrelaterad stress? Bakgrunden till studien ligger i bland annat studier av Greene et al (2002) och Kokkinos och Davazoglou (2009).

Idag Àr de hot och pÄfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk Àn fysisk karaktÀr, vilket medför att vÄra stresshanteringssystem inte Àr helt ÀndamÄlsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk trÀning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa trÀningsformer upplevdes skilja sig Ät. Tio individer intervjuades, alla utövade nÄgon form av fysisk trÀning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska trÀningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktÀren pÄ stressreduktionen skilde sig Ät.

Den psykiska ohÀlsan i form av stress ökar i Sverige idag och det Àr dags att göra nÄgonting Ät det. Forskare har visat pÄ en stressreducerande effekt vid vistelse i vÄr gröna utemiljö. Uppsatsen behandlar denna miljö och hur den kan anvÀndas för att förebygga och behandla psykisk ohÀlsa, som stress och utmattningssyndrom. Den tar upp det arbete som idag bedrivs inom grön rehabilitering, med grund i den forskning som har skett pÄ Alnarp. Men Àven ett exempel pÄ hur arbetet kan bedrivas pÄ annan ort och med de förutsÀttningar som finns dÀr. Grahn och Stigsdotters forskning kring anvÀndandet av utemiljön i vardagen behandlas, sÄ Àven Hartigs och paret Kaplans forskning om restorativa miljöer. I diskussionen förs sedan ett resonemang kring hur dessa inriktningar kan samverka, för att resultera i en bÀttre utemiljö som minskar stress och dÀrmed leder till en bÀttre folkhÀlsa..

Syftet med detta examensarbete var att klargöra om de konstskapande aktiviteterna vid Sunderby Folkhögskolas Konstskola har hÀlsofrÀmjande effekter pÄ Konstskolans elever och hur dessa i sÄ fall yttrar sig. En enkÀt baserad pÄ en svensk version av Perceived Stress Scale (PSS) anvÀndes för att mÀta individuella aktuella stressnivÄer och genom semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Vilken stressreducerande och rehabiliterande potential har Konstskolans ordinarie utbildning? Finns det skillnader i studenternas relationer till stress, kreativitet och livskvalitet/vÀlbefinnande idag jÀmfört med innan konststudierna? samt Har bakgrundsvariablerna betydelse för de studerandes stressnivÄ och hur de upplever och vÀrderar stress? Resultaten visade pÄ ett svagt negativt samband mellan stressnivÄ och Älder respektive omfattning av tidigare konstnÀrlig aktivitet. Intervjuerna bekrÀftade hÀlsofrÀmjande effekter av konstskapande aktiviteter i termer av utveckling av copingstrategier, kreativitet och vÀlbefinnande..